adjektiv ~t
harm|full1som uttrycker harm
om handling el. (ngn gång) person
mindre brukl.admin.psykol.en harmfull blicksedan 1420–50Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)fornsv. harmfuller
2som vållar förtret
om omständighet e.d.
psykol.JFRcohyponymretfull
ett harmfullt missödedet var harmfullt att vi missade tågetharmfull (för ngn) (att+V)sedan 1830