Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv harmoniet harmonierkortform för kf179787orgelharmoniumharm·oni·et●ett mindre, orgelliknande instrument utan pipor
och vanligen med två trampor som reglerar lufttillförsel och tonstyrka; anv. (förr) i hem, skolor, kapell etc.
musikSYN.synonymkammarorgel
orgelharmoniumspela harmoniumsedan 1873av fra. harmonium med samma betydelse; till harmoni