substantiv ~n
havr·en●ett sädesslag med småax i vippa
som främst används som kreatursfoder men äv. för beredning av gryn och mjöl
jordbr.JFRcohyponymkorn 2cohyponymrågcohyponymvete
havremjölhavrevälling○äv. om besläktade gräsartervanligen i sammansättn.
havresläktetfjällhavreknylhavreluddhavresedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. hafre; gemens. germ. ord, trol. urspr. ’bockfoder’; jfr haverrot