Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~er
heders|dokt·or·er●person som i kraft av värdefulla insatser tillerkänts doktorstitel utan att ha formella meriter
pedag.yrk.SYN.synonymdoktor 1
den kände författaren utnämndes till hedersdoktorhedersdoktor (i ngt)sedan 1880