Svensk ordbok 2009, webbversion

hejd substantiv, ingen böjning, n-genus i nekande ut­tryck övre gräns utstr.JFRcohyponym1måtta det var ingen hejd på hennes på­hittäv.stopp få hejd på utgifts­ökningarnasedan 1738jfr fornsv. ohägdhom ’utan hejd’; sv. dial. hägd ’måtta, sparsamhet’; trol. samma ord som sv. dial. häjd ’stängsel, gärdes­gård’, besl. med hage, hägnad