Svensk ordbok 2009, webbversion

helbrägda [he`lbräjdaäv.he`lbrägda] adjektiv, ingen böjning hel|­brägdao­skadad ngt åld.admin.med.hon kom helbrägda hem från äventyretäv.frisk sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. helbryghdher ’frisk’; bildn. till hel och bragd; jfr även brås