Svensk ordbok 2009, webbversion
helbrägda
[he`lbräjdaäv.he`lbrägda]
adjektiv,
ingen böjning
hel|brägda●oskadad
ngt åld.admin.med.hon kom helbrägda hem från äventyret○äv.frisk
sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. helbryghdher ’frisk’; bildn. till hel och bragd; jfr även brås