substantiv ~met, plur. ~, best. plur. ~men
hemm·et1stadigvarande bostad
för viss person, familj e.d.; ofta med tanke på den personliga karaktären hos inredningen etc.
hush.JFRcohyponym2bo 1
hemarbetehemmiljöinreda hemmetatt sköta hemmet var nästan ett heltidsjobbhan ville skapa ett hem för dem bådastudentlägenheten kändes inte som ett riktigt hem för dem○ofta mindre konkret, med tonvikt på gemenskapen mellan de samboendebarndomshemföräldrahemhan växte upp i ett gott, varmt kristet hemefter moderns död upplöstes hemmet○äv. bildligt om hemtrakt, hemland e.d.ofta ngt högt.folkhemSverige, vårt hem på jordenhemmets lugna vråsevrå
sedan 1000-taletrunsten, Vallby, Uppland (Sveriges runinskrifter)runform em, fornsv. hem ’bostadsort; hem; värld’; gemens. germ. ord av dunkelt urspr.
2ofta i sammansättn.
institution för vård eller service som även fungerar som (tillfällig eller stadigvarande) bostad
samh.studenthemvilohemålderdomshemde besökte farfar på hemmetett hem för narkotikamissbrukare○i sammansättn. äv. utan (el. med mycket tillfälligt) boendedaghemvandrarhemsedan 18502hem´
adverb
●till hemmet
el. hemorten, hemlandet e.d.
spel.MOTSATSantonymbort
sese1hem 1
hemförlovahemsändninggå hem och ätahan längtade hemvi skickar hem varorna med budhon har kommit hem efter tre år i utlandet○äv.till förråd eller normal förvaringsplats
ta hem ett parti varor (till affären)ta hem seglenta hem skotet○spec. i kortspel, i uttryck för att man lyckats ta det antal spel man åtagit sig att taspela hem kontraktetgå hem i 3 sangkontraktet gick hem○äv. bildligt (ofta med anknytning till kortspel) i uttryck för lyckat resultatta hem speletskämtet gick hemhut går hemsehut
kunna hälsa hemse2hälsa 2
ro hem ngtse2ro
sopa hem ngtse1sopa
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenurspr. böjningsform av 1hem