Svensk ordbok 2009, webbversion

hemm`adotter substantiv ~n hemmadöttrar hemma|­döttr·aro­gift kvinna som bor kvar och ute­slutande verkar i föräldra­hemmet och vanligen inte är helt ung ngt åld.släkt.yrk.i hela sitt liv hade hon varit hemmadotter och tagit hand om sin sjukliga morsedan 1861