Svensk ordbok 2009, webbversion

herrskap [hers`kap] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en herr·skap·et●gift par i god samhälls­ställning spec. vid artigt till­tal admin.samh.släkt.yrk.ska herrskapet redan gå?där kommer herrskapet NN, både justitie­rådet och frun○vid till­tal äv. om större grupp med in­slag av båda könen”Godafton mitt herrskap”, sade konferencieren○förr äv.samman­hållen grupp personer av högre samhälls­klass herrskap och tjänste­folkherrskapet (NAMN)sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. härskap ’herra­välde; överhet; förnämt folk’; av lågty. herscap med samma betydelse; bildn. till herre