substantiv ~en
himla|rand·en●vanligen best. f.
horisont
högt.astron.skyarna vid himlaranden lyste i solnedgångensedan 1814Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
himla|rand·en●vanligen best. f.
horisont
högt.astron.skyarna vid himlaranden lyste i solnedgångensedan 1814