substantiv ~et
hjärn|bi·hang·et●vanligen best. f.
endera av två körtlar i hjärnan
om den övre, tallkottkörteln, och den undre, hypofysen
med.övre hjärnbihangetundre hjärnbihangetsedan 1860Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et
hjärn|bi·hang·et●vanligen best. f.
endera av två körtlar i hjärnan
om den övre, tallkottkörteln, och den undre, hypofysen
med.övre hjärnbihangetundre hjärnbihangetsedan 1860