adverb
●som självständigt ord vanligen i formenihop
till förening eller kontakt
el. till mindre omfång
NollJFRcohyponymsamman 1
hopbitenhopsjunkensedan ca 1500Sex ekonomiska traktateridentiskt med 2hop
2hop
substantiv ~en ~ar
hop·en1mängd (tillfälligt) sammanbragta föremål
utstr.JFRcohyponym2hög 1cohyponymsamling 1cohyponymgrupp
en hop bräderdet låg en hop skräp på golvet○ibl. med bibetydelse av myckenhetvard.hopvishan har fått en hel hop med utmärkelseren hop (ngra), en hop (av/med ngra)sedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. hoper; av lågty. hop med samma betydelse; av dunkelt urspr. men ev. besl. med lat. cu´pa ’tunna’
2(tillfälligt sammanhållen) grupp varelser
vanligen människor
ofta ngt nedsätt.admin.utstr.yrk.JFRcohyponymskock
fiendehopmänniskohopen hop utsvultna tiggare○i absolut användning ofta om den stora mängden vanliga, enkla människor (till vilka talaren normalt inte räknar sig)i best. f.
en man som höjer sig över hopenSök inte hopens bifall, var den gamle poetens råden hop (ngra)sedan ca 1400Klosterläsning