Svensk ordbok 2009, webbversion

hopp [håp´] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en hopp·et1grundad tro på (och önskan om) gynnsam ut­veckling av visst slag; särsk. om känslomässigt grundad tro psykol.JFRcohyponymförlitancohyponymförtröstancohyponymförhoppning framtidshoppen strimma (av) hoppha hopphysa hoppleva på hoppetsväva mellan hopp och förtvivlanförlora hoppetlåta hoppet faraallt hopp var utevara bort­om allt hoppläkarna har gott hopp om att kunna rädda hennehan ut­tryckte hopp om en snar lösningi hopp om att nå honom ringde de hela dagenallt hopp stod nu till NNhoppet är det sista som över­ger människanäv. om person som förväntas ut­föra god prestation e.d.hon var Sveriges stora hopp i OS(i/med) hopp (om ngt/att+V/SATS), (i/med) hopp (att+V/SATS)sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. hop; till hoppas 2rörelse med hela kroppen ovan­för under­laget under några ögon­blick el. mellan o­lika nivåer; vanligen åstad­kommen med hjälp av bensvikt sport.JFRcohyponymsprång 1cohyponymskutt 1 fallskärmshopptigerhopphan gjorde ett hopp över bäckenett snabbt hopp i vattnetett långt hopp av NN ― men ty­värr över­trampäv. om mot­svarande idrotts­grenar, spec. i fri­idrott, sim­sport och häst­sporthöjdhopplängdhopphöga hopp och svikt­hoppi hopp segrade NNäv. bildligt om lucka el. över­gång i fram­ställning e.d.vi gör ett raskt hopp till sidan 100ett hopp i berättelsenförst kom NN, och sedan är det ett hopp på 13 poäng till tvåanäv. som ett slags interjektion i glada el. hurtiga till­ropå hej å hopp!hej hopp!ett hopp (i/över ngt), ett hopp (ngnstans)tyska hoppetett sim­hopp bak­åt med rotation fram­åtsedan 1430–50Fem Mose böckertill 2hoppa