Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
ingen böjning, neutr. el. n-genus
●första översiktlig kännedom
om visst område, visst förhållande e.d.
komm.JFRcohyponymaning 2
han hade inte minsta hum om sakenhon ville åtminstone få ett hum om hur maskinen fungerade(ha) hum om ngn/ngt/SATSsedan 1689till fornsv. humi ’dunkel föreställning; misstanke’