Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
humbug·en●fräckt bedrägeri
komm.JFRcohyponymbluffcohyponymsvindel 2cohyponymcharlatanericohyponymlurendrejeri
humbugen med det s.k. guldmakeriet○äv. om bedragarepersonen som böjde gafflar med tankekraft har visat sig vara en humbugsedan 1855av eng. humbug med samma betydelse, urspr. ’skämt, spratt’; av okänt urspr.