Svensk ordbok 2009, webbversion

hum`la substantiv ~n humlor huml·antyp av insekt med klumpig, hårklädd kropp i brokiga färger och med gadd utan hullingar; viktig bl.a. som pollinerare zool.JFRcohyponym2bicohyponymgetinghyperonymgaddstekel jordhumlaåkerhumlasedan ca 1450Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. humbla; gemens. germ. ord av ljud­härmande urspr. Humlan surrar, fjäriln prålar, lärkan slår i skyn sin drill.Gunnar Wennerberg, Gluntarne (1849–51), nr 25