Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
hund·en●ett dresserbart husdjur som lever mycket nära människan
och kan användas vid jakt och som vakt, sällskap m.m. och ibl. uppfattas som en nästan fullvärdig medlem av hushåll e.d.
zool.JFRcohyponymjyckecohyponymbyrackacohyponymvalp
hundmathundrashundskallhundutställningbandhundjakthundvakthunden herrelös hunden liten, ilsket skällande hundpoliser med stora hundar i koppel○spec. i ett fast uttryckdet bästa hos människan är hunden○äv. bildligt, ofta med betoning av undergivenhet el. brister (mätt med mänskliga mått)hundblickhundlivpojken lommade av som en skamsen hundhon skämdes som en våt hund○äv. som skymford om föraktlig personhundhedningfyllhundfähundhan har förrått oss den hunden”Skjut de galna hundarna”, ropade den stalinistiske åklagaren(det är inte lätt att) lära gamla hundar sitta(det är inte lätt att) få äldre personer att ändra sina vanor
projektets syfte är att få äldre människor att börja använda internet, men det är inte lätt att lära gamla hundar att sitta
drivande hundhund som under skall förföljer ett villebråd
räv och hare jagas i stor utsträckning med drivande hund
flygande hundtyp av (stor) fladdermusi (sub)tropiska områden
flygande hundar är viktiga fröspridare och pollinerare
frysa som en hundse1frysa 1
ligga en hund begravenföreligga ngt misstänkt
alla uppgifter pekar på att det ligger en hund begraven och att bolaget inte redovisar alla kostnader
man ska inte döma hunden efter hårenman ska inte bedöma ngn/ngt efter yttre egenskapersom utseende etc.
restaurangen såg långt ifrån inbjudande ut men man ska inte döma hunden efter håren
röda hunden infektionssjukdom med lätt feber och röda utslagibl. förd till ”barnsjukdomarna”
om en gravid kvinna får röda hund kan fostret få missbildningar
slita hundarbeta så hårt att man tar fysisk skada
endast tio år gammal slet han hund som gruvarbetare
(vara) som hund och katt(vara) oförsonliga fiender
enligt vittnen är de två åtalade männen som hund och katt
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. hunder; gemens. germ. ord, besl. med grek. ky´on, lat. can´is med samma betydelse; här ligger en hund begraven (ca 1755) efter ty. da liegt der Hund begraben med samma betydelse; skälet till uttryckets uppkomst är oklar
Damen med hunden.Svensk titel på novell av Anton Tjechov (ca 1900)