verb ~de ~t
hungr·ar●känna omedelbart behov av föda
vanligen till följd av allvarlig undernäring (inte enbart tillfälligt)
ngt högt.fysiol.JFRcohyponym1svälta
folket hungrade medan herrarna vältrade sig i lyx○ofta bildligtkänna starkt behov
hungra efter kärlekhungra (efter ngt/att+V)sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. hungra
Subst.:vbid1-185624hungrande;
hunger