Svensk ordbok 2009, webbversion

hurt`ig adjektiv ~t hurt·igsom visar käckt och optimistiskt sinne­lag om person, handling e.d. psykol.JFRcohyponymfrejdigcohyponymkäckcohyponymrask hans hurtiga kamratliga sätthurtiga marschvisor”Ett litet ben­brott, ingen­ting att tala om”, sade han hurtigt (adv.)ofta med stark bi­betydelse av spänsthurtiga norr­män på tur i fjällensedan 1614av ty. hurtig ’rask, flink’; till fornfra. hurt ’stöt’