Svensk ordbok 2009, webbversion

hus`tru substantiv ~n ~r hustrur·na●kvinnlig part i äktenskap i förhållande till sin man släkt.yrk.SYN.synonym2maka JFRcohyponymmake 1 sonhustruhan träffande sin blivande hustru i USAde blev man och hustru en strålande vacker midsommar­aftonden av­lidne efter­lämnar hustru och två barnngns hustru, hustru till ngnsedan ca 1350 (formen hustru)Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. husfrua, hus­fru, hustru; av lågty. husvrowe; till hus och fru