Svensk ordbok 2009, webbversion

huvudbry [hu`v-äv.huv`-] substantiv ~et huvud|­bry·ettanke­möda i syfte att lösa problem e.d. komm.sista talet vållade honom en del huvudbryäv. om ngt som orsakar tanke­möda, problem e.d.de saknade pengarna var ett svårt huvudbry för hennesedan 1686till 1bry i bet. ’möda, besvär; o­ro’