Svensk ordbok 2009, webbversion

huvuddel [hu`v-äv.huv`-] substantiv ~en ~ar huvud|­del·endel som om­fattar (betydligt) mer än hälften av ngt utstr.JFRcohyponymhuvudpart huvuddelen av å­skådarna höll på hemma­lagetibl. äv.viktigaste del huvuddelen av arbetet bestod av analys av in­samlat materialsedan 1678