Svensk ordbok 2009, webbversion

huvudsaklig [hu`v-äv.huv`-] adjektiv ~t huvud|­sak·lig●som ut­gör den viktigaste eller största delen av ngn helhet admin.komm.JFRcohyponymväsentlig hon svarar för den huvudsakliga vården av sin gamle far○äv. med försvagad jäm­förelse med helhetviktigast(e) hans huvudsakliga in­vändning var ...musiken är hennes huvudsakliga intressesedan 1716