substantiv ~n hyllor
hyll·an●uppfäst (avlång) skiva som föremål placeras på för förvaring
el. prydnad; inbyggd i skåp e.d. el. anbringad i anslutning till vägg ett stycke ovanför golvet
heminr.hyllpapperhyllskåphatthyllaspegelhyllautdragshyllaboken står på tredje hyllan uppifrånvinet står på översta hyllan i skafferietpå en hylla i köket stod en rad utsökt målade tallrikar○äv. om hel möbel som innehåller ett antal sådana skivorbokhyllahörnhylla○äv. i fråga om naturförhållandenvanligen i sammansättn.
(klipp)avsats
mängder av fåglar satt på hyllorna i klippväggen○äv. om den översta raden på teater e.d.vard.de köpte biljetter till hyllanlägga ngt på hyllandefinitivt upphöra att ägna sig åt ngt
26 år gammal lade han badmintonkarriären på hyllan; hon lade politiken på hyllan och startade ett konsultföretag i stället
sedan 1515Stockholms stads tänkeböckerfornsv. hylla; jfr isl. hilla med samma betydelse, no. hilla ’avsats’, lågty. hilde ’(hö)skulle; foderhäck’; urspr. ’ngt som höjer sig’
2hyll`a
verb ~de ~t
hyll·ar1(offentligt) ge erkännande som framstående
på grund av enstaka prestation, egenskaper, kunnande e.d.
komm.JFRcohyponymfira 1
han hyllades som sin tids främste vetenskapsmanalla hyllade henne för hennes oräddhet○spec. med avs. på högt uppsatt personge erkännande
genom bifallsrop, uppvaktning e.d.
ngt högt.han hyllades som konung av folket○äv. med avs. på egenskaper e.d.han hyllade sin företrädares karaktärsfasthet○äv. med anledning av högtidsdag e.d. (utan att ngn prestation utförts)hon hyllades på sin 50-årsdaghylla ngn (för ngt), hylla ngn (som ngn), hylla ngtsedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. hylla; bildn. till huld
2vara anhängare av
åsikt, lära e.d.
komm.JFRcohyponymomfatta 2
han hyllade principen ”uppskjut till morgondagen vad du inte behöver göra i dag”hylla ngtsedan ca 1430Själens tröstSubst.:vbid1-186659hyllande,
hyllning