Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
id·enti·fi·er·ar●urskilja och entydigt bestämma
som viss, väl specificerad företeelse
samh.det var svårt att identifiera huset i mörkreten art som identifierades och beskrevs 1885○särsk. med avs. på personfastställa identiteten av
polisen har nu identifierat den mördade○äv.tillskriva samma identitet
som ngn annan
man kan inte identifiera författaren med bokens huvudpersonidentifiera ngn/ngt (med ngn/ngt)sedan 1869till identisk
Subst.:vbid1-190820identifierande,
vbid2-190820identifiering;
identifikation