Svensk ordbok 2009, webbversion

ifrå`gasätta verb ifrågasatte ifrågasatt, pres. ifrågasätter i·fråga|­sätt·er1äv. lös förb. i formernasätta ifråga, sätta i fråga ut­trycka tvivel om riktigheten e.d. av ngt komm.JFRcohyponymbetvivla många gamla sanningar ifrågasattes av den moderna vetenskapeningen kan ifrågasätta hennes lojalitetifrågasätta ngn/ngt/SATSsedan 17922fram­föra som en möjlighet ngt åld.komm.JFRcohyponymföreslå en ny järn­väg har ifrågasattsjag vill ifrågasätta, om inte en förändring vore lämpligifrågasätta ngt/SATSsedan 1833Subst.:vbid1-191042ifrågasättande, vbid2-191042ifrågasättning Verbet ifrågasätta till­hör de ord som har två nära nog mot­satta betydelser. Den vanligaste betydelsen är ’dra i tvivels­mål’ (man ifrågasatte hans ärlighet), men verbet kan ock­så betyda ’före­slå’. Möjligen bör man vara lite försiktig med den senare an­vändningen – den kan leda till miss­förstånd. Jämför stilruta för bestrida, rövarpris, sanktion.