verb ~de ~t
il·lud·er·ar●ge sken av att vara
mindre brukl.psykol.i en av rollerna ska han försöka illudera värdig åldringilludera ngn/ngtsedan 1818av lat. illu´dere ’driva gäck med; håna; narra’; jfr alludera, illusion
Subst.:vbid1-191513illuderande,
vbid2-191513illudering;
illusion