Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
il·lustr·at·ion·en●bild i anslutning till text
vanligen med uppgift att åskådliggöra texten; särsk. om handgjord bild men äv. om foto
komm.konstvet.illustrationsmaterialNN har gjort illustrationerna till sagoboken○äv. allmännarebild
på väggarna hängde vackra illustrationer○äv. bildligtkonkret, belysande exempel
som åskådliggör ngt abstrakt förhållande
elavbrottet gav en handgriplig illustration av industrisamhällets sårbarheten illustration (av/till ngt/SATS)sedan 1850till illustrera