Svensk ordbok 2009, webbversion

imite´ra verb ~de ~t im·it·er·ar●göra imitation av af.scen.JFRcohyponymhärmacohyponymefterbildacohyponymefterapacohyponymkopiera äkta och imiterade pärlorvi kan inte utan vidare imitera den japanska modellen för arbetsorganisation○spec. med avs. på (egenhet hos) annan person (särsk. rösten), särsk. i under­hållande, ofta satiriskt syftehan imiterade kända politikerhon imiterade hans över­lägsna ton­fallimitera ngn/ngtsedan ca 1745av lat. imita´ri ’efter­likna; härma’ Subst.:vbid1-191661imiterande, vbid2-191661imitering; imitation