adjektiv ~t
im·mun●som har ett verksamt organiskt skydd
mot smittoämnen e.d.
med.immunbiologiimmunserumde vaccinerade sig för att bli immuna mot smittkoppor○äv. bildligtomöjlig att påverka
känslomässigt, intellektuellt e.d.
hon var immun mot all kritikimmun (mot ngt)sedan 1863jfr ty. immun, eng. immune med samma betydelse; av lat. immu´nis ’fri (från tjänst); oskadad’, till in´- ’o-, ej’ och mu´nis ’gåva; tjänst; ämbete’; jfr kommun