Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
im·pot·ens·en●oförmåga hos man att genomföra samlag
särsk. på grund av otillräcklig erektion
med.JFRcohyponymfrigiditet
impotensskräcktillfällig impotens kan vara betingad av nervositet○äv. bildligtkraftlöshet
politisk impotenssedan 1863av lat. impoten´tia ’oförmåga; vanmakt’; jfr potens