Svensk ordbok 2009, webbversion
[-i´v]
adjektiv ~t
im·puls·iv●som (ofta) handlar under påverkan av plötsliga ingivelser
och alltså utan eftertanke
admin.psykol.JFRcohyponymspontancohyponymoberäknelig
barnen sprang impulsivt ut på gatan (adv.)○äv. om handling o.d.hon gav honom en impulsiv kysssedan 1888