substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
in|brott·et1olovligt inträngande (i lokal) i syfte att stjäla
samh.inbrottsförsäkringgöra (ett) inbrottdet har varit inbrott i affären i nattett inbrott (i/på ngt)sedan 1741till bryta (sig) in; jfr uppbrott
2i några uttryck
början
tid.vi måste komma hem före mörkrets inbrottsedan 1815