substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
in·cita·ment·et●omständighet som stimulerar till viss verksamhet
psykol.JFRcohyponymeggelse
ge eleverna incitament att själva läsa skönlitteraturpartiet ville ge människorna ekonomiska incitament att sparaett incitament (till ngt/att+V), ett incitament (att+V)sedan 1627till lat. incita´re ’sätta i rörelse; driva på’; jfr citera, recitera