Svensk ordbok 2009, webbversion

indignation [-diŋna∫o´näv.-dinja∫o´n] substantiv ~en in·dign·at·ion·envrede som orsakas av ngt som upp­levs som en o­förrätt eller ett över­grepp psykol.SYN.synonymförtrytelsesynonymharm djup indignationmoralisk indignationkänna indignationfacket av­visade med indignation för­slaget om ytterligare en karens­dagindignation (mot ngn/ngt) (över ngt/SATS)sedan 1792av lat. indigna´tio med samma betydelse, till indigna´ri ’harmas, känna förtrytelse över’; jfr dignitet