Svensk ordbok 2009, webbversion
[-diŋna∫o´näv.-dinja∫o´n]
substantiv ~en
in·dign·at·ion·en●vrede som orsakas av ngt som upplevs som en oförrätt eller ett övergrepp
psykol.SYN.synonymförtrytelsesynonymharm
djup indignationmoralisk indignationkänna indignationfacket avvisade med indignation förslaget om ytterligare en karensdagindignation (mot ngn/ngt) (över ngt/SATS)sedan 1792av lat. indigna´tio med samma betydelse, till indigna´ri ’harmas, känna förtrytelse över’; jfr dignitet