[-diŋne´-äv.-dinje´-]
adjektiv indignerat
in·dign·er·ad●som känner indignation
admin.psykol.JFRcohyponymupprörd
hon var djupt indignerad över hans svek○äv. om handling o.d.en indignerad blickindignerad (över ngt/att+V/SATS)sedan 1812se indignation
Svensk ordbok 2009, webbversion
[-diŋne´-äv.-dinje´-]
adjektiv indignerat
in·dign·er·ad●som känner indignation
admin.psykol.JFRcohyponymupprörd
hon var djupt indignerad över hans svek○äv. om handling o.d.en indignerad blickindignerad (över ngt/att+V/SATS)sedan 1812se indignation