Svensk ordbok 2009, webbversion

inn`ehålla verb innehöll innehållit innehållen innehållna, pres. innehåller inne|­håll·er1ha in­om sina gränser särsk. om behållare af.JFRcohyponymrymma 1 dunken innehöll bensin○äv.ha som (kemisk) bestånds­del en tand­kräm som innehåller iriuminnehålla ngtsedan 1484fullmakt utfärdad av rikets råd för ombud till unionsmöte i Kalmar (Styffe)fornsv. innehalda ’inne­sluta; ha som tanke­innehåll; hålla inne betalning’ 2ha som tanke- eller informationsstoff af.bok.artikeln innehåller många intressanta syn­punkterinnehålla ngtsedan 1487Skrå-Ordningar3ofta lös förb., sehålla inne 2 upp­skjuta ut­betalning av ngt, vanligen som påtrycknings­medel ekon.hans lön innehölls på grund av skatte­skuldeninnehålla ngtsedan 1457–64Skrifter till uppbyggelse från medeltidenSubst.:vbid1-194340innehållande (till 3), vbid2-194340innehållning (till 3)