Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
in|sikt·en●uppnådd (djupare) förståelse
av underliggande orsaker, samband e.d.; vanligen grundad på medvetet tankearbete
psykol.JFRcohyponymkunskap
självinsikten gryende insikt om problemets viddhan kom till insikt om situationens allvar○i plur. äv.kunskaper (grundade på förståelse)
hennes djupa insikter i amerikanska samhällsförhållandenelevernas insikter och färdigheteren insikt (i/om ngt/SATS), insikten (SATS)sedan 1735efter ty. Einsicht med samma betydelse, till einsehen ’inse’; jfr avsikt; 1sikt, åsikt