Svensk ordbok 2009, webbversion
inspire´ra
verb ~de ~t
in·spir·er·ar1frambringa starka inre drivkrafter hos
ngn, till ny el. ökad verksamhet, spec. skapande verksamhet
komm.platsens skönhet har inspirerat många konstnärerhan inspirerade henne att läsa vidareen svår men inspirerande uppgift○äv.påverka, föranleda
beslutet är inspirerat från högsta ortinspirera ngn (att+V), inspirera (ngn) (till ngt/att+V)sedan 1766av lat. inspira´re ’andas in; blåsa på’; jfr konspirera, spirant
2andas in
särsk. med.fysiol.inspirera (ngt)sedan 1846Subst.:vbid1-195347inspirerande,
vbid2-195347inspirering;
inspiration