Svensk ordbok 2009, webbversion

in`täkt substantiv ~en ~er in|­täkt·en●ofta plur. (penning)medel som in­flyter till viss person eller organisation genom en­staka ekonomiskt å­tagande el. för viss period särsk. bok­för. och skattetekn.bokför.ekon.MOTSATSantonymutgift JFRcohyponyminkomst intäkterna från matchen går o­avkortade till ungdoms­verksamhetenintäkter (av/från ngt)ta som/till intäkt förå­beropa som stöd för​ ministern tog rapporten till in­täkt för ytterligare ned­skärningar in­om departementen sedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. in­täkt, till taka ’ta’; jfr da. (tage til) indtægt