Svensk ordbok 2009, webbversion

intension [-∫o´n] substantiv ~en in·tens·ion·enbetydelse upp­fattad som det gemensamma för alla de före­teelser ordet el. ut­trycket i fråga står för (snarare än mängden av före­teelserna själva) fil., språkvet.fil.språkvet.MOTSATSantonymextension 2antonymdenotation JFRjämförkonnotation sedan ca 1970ur lat. inten´sio ’spänning’; jfr 1intensiv, intention