Svensk ordbok 2009, webbversion

intention [-∫o´n] substantiv ~en ~er in·tent·ion·enofta plur. planerad följd av handlande psykol.JFRcohyponymavsiktcohyponymsyfte regeringens intentioner var o­klaralaget har goda intentioner men det brister i ut­förandetsedan 1578av lat. inten´tio ’spänning’; jfr intendent, 1intensiv