Svensk ordbok 2009, webbversion
intention
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
in·tent·ion·en●ofta plur.
planerad följd av handlande
psykol.JFRcohyponymavsiktcohyponymsyfte
regeringens intentioner var oklaralaget har goda intentioner men det brister i utförandetsedan 1578av lat. inten´tio ’spänning’; jfr intendent, 1intensiv