Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
inter·nat·ion·al·en●vanligen best. f. sing.; ofta i sammansättn.
(benämning på) internationell sammanslutning av nationella arbetarorganisationer
om diverse olika sammanslutningar av facklig el. politisk art, vanligen socialdemokratiska el. kommunistiska
pol.till den första internationalens grundare hörde bl.a. MarxFria fackföreningsinternationalen○äv. utvidgatde konservativa partiernas international○äv. som namn på arbetarrörelsens mest kända kampsångvanligen med versal
sjunga Internationalensedan 1873till inter- och lat. na´tio ’folk’