[-∫o´n]
substantiv ~en
inter·punkt·ion·en●användning av skiljetecken
på ett ändamålsenligt el. regelstyrt sätt
språkvet.interpunktionsfelden dåliga interpunktionen motiverade ett lägre betyg på uppsatseninterpunktion (av ngt)sedan 1773av lat. interpun´ctio ’avdelande med hjälp av skiljetecken’; jfr punkt