Svensk ordbok 2009, webbversion

in`vändig adjektiv ~t in|­vänd·igbelägen på in­sidan eller i det inre av ngt rum.MOTSATSantonymutvändig särsk. i adverbiell an­vändninghuset är vackert både invändigt och ut­vändigtspec. i travsammanhang e.d. (i adverbiell an­vändning)närmare inner­banan i förhållande till konkurrent kusken chansade på att köra om invändigtsedan 1673av lågty. inwendich med samma betydelse; till 2vända; jfr nödvändig, utvändig