substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
in·vekt·iv·et●förolämpande ord
komm.JFRcohyponymskymfordcohyponymglåpordcohyponymtillmäle
hatfulla utfall och invektivartikeln innehöll ingen egentlig kritik, mest bara en samling invektivinvektiv (mot ngn/ngt)sedan 1670av fra. invective med samma betydelse; av medeltidslat. invecti´va (ora´tio) ’smädande (tal)’