Svensk ordbok 2009, webbversion

i`sberg substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en is|­berg·et●stort brott­stycke av glaciär­is som flyter om­kring i havet sjö.isbergsgränsennio tion­delar av ett isberg ligger under vatten­ytanTitanic sjönk efter kollision med ett isberg(det är bara) toppen av ett isberg/isbergetse1topp 1 sedan ca 1452Nya eller Karls-Krönikanfornsv. isbiärgh