Svensk ordbok 2009, webbversion

jäkt substantiv ~et jäkt·ethögt tempo på grund av (känsla av) tids­press psykol.JFRcohyponymstresscohyponym1flängcohyponymhets 2 nyhetsjäktstorstadsjäktstress och jäktdet är ett jäkt dagarna i ända för många småbarns­föräldraräv. om verksamhet som känne­tecknas av dettakomma bort från allt jäktetjäkt (efter ngn/ngt)sedan 1839jfr fornsv. iäkt ’jakt’; sido­form till jakt