Svensk ordbok 2009, webbversion

`rtecken substantiv järtecknet, plur. ~, best. plur. järtecknen jär|­teckn·eto­vanligt och o­förklarligt fenomen i naturen som an­ses före­båda viktig händelse el. an­ses vara tecken på ngt e.d. mest histor.sag.JFRcohyponymförebudcohyponymvarselcohyponymomen mån­förmörkelsen upp­fattades som ett järteckensedan 1000-taletrunsten, Vallentuna, Uppland (Sveriges runinskrifter)runform iartiknum (dat.), fornsv. iärtekn, trol. till ett adj. iarkn- ’ren; klar’ och tecken